Svenska Neonode nådde inga framgångar med sin pekskärmsmobil. Efter en konkurs för dotterbolaget som tillverkade telefonerna man nu tillbaka som renodlat teknikbolag. Ett färskt avtal med Sony är en viktig milstolpe. “Vi har jobbat med det här i tio år, det är klart att det behövs någon form av framgång för att man ska orka hålla på”, säger vd Thomas Eriksson.
En fotnot i pressmeddelandet från Sony vittnar om Neonodes största framgång på många år, kanske någonsin. När den elektronikjätten lanserade en ny serie läsplattor i början av september var det ett viktig händelse för det lilla svenska teknikbolaget.
Pressmeddelandets sista rad lyder: “Optical touch screen technology customized for Sony and licensed from Neonode Inc.”
“För oss är det här viktigt ur många aspekter. Det gör det lättare att sälja till andra företag när man har Sony som kund. Vi har lärt oss mycket av att jobba med Sony. Och så ger avtalet så klart intäkter till oss”, säger Thomas Eriksson.
Hur stora då?
“Det kan jag inte berätta. Men Sony är nummer två i världen när det gäller läsplattor och säljer miljoner varje år. Så det blir en bra slant för oss.”
Välkommet för ett företag som 2009 hade noll kronor i omsättning. Neonode får betalt för att ha hjälpt Sony att bygga in tekniken i företagets läsplattor, men också licensavgifter baserat på antalet enheter Sony säljer.
Teknikpaketet är det som finns kvar av den svenska mobiltelefonen Neonode. Den visades för första gången upp på den tyska it-mässan Cebit 2002. Men varken N1 eller uppföljaren N2 blev några framgångar. Istället slutade det med konkurs i december 2008.
“Men det fanns ett intresse för vår pekskärmsteknik och eftersom den hela tiden ägts av moderbolaget kunde vi fortsätta på det spåret,” säger Thomas Eriksson, som var med och grundade bolaget 2001 och länge var Neonodes teknikchef.
För prylar med pekskärmar finns två huvudsakliga alternativ. Resistiva pekskärmar är den billigare vägen. De har två lager och känner av var fingret är när man trycker så hårt att de möts. I en kapacitiv skärm finns ett elektriskt fält som registrerar var fingrarna, som är strömledande, placeras. Det innebär att kapacitiva skärmar, som bland annat sitter i Apples Iphone, inte kan styras med en penna eller med vantar på händerna.
Neonodes lösning bygger istället på att infrarött ljus projiceras i ett rutmönster över skärmen. Det gör bland annat att skärmtekniken fungerar med både vantar och pennor, men också att multitouch och sveprörelser är möjligt.
“Många telefontillverkare vill använda billigare teknik än kapacitiva skärmar, och då är vår teknik intressant eftersom den inte bara är billigare utan också har fler funktioner än resistiva skärmar”, säger Thomas Eriksson som hoppas kunna teckna avtal med 4-5 nya kunder under 2011.
Under omställningen till företag som licenserar teknik har befintliga aktieägare skjutit till kapital. Om ytterligare kapitaltillskott kommer att behövas kan Thomas Eriksson inte svara på idag:
“Vi behöver mer pengar för att kunna expandera, men vi har ett par andra kunder på gång som kan påverka läget,” säger han.